säckvävslängtan

Jag har varit dålig på att modeblogga de senaste dagarna. Förlåt. Jag tror att jag är lite ledsen, och att jag allra helst vill gå gömd i ett stycke säck.

Men om säckstycken kan man icke blogga.

Man kan inte ens gå i dom.

Det finns inga riktigt godtagbara heltäckande klädslar nuförtiden. De är så symbolladdade. Det tycker jag är synd.

(Okej, det kanske inte fanns så många icke symbolladdade heltäckande klädslar förr i tiden heller.)

Man kunde tagit till sig ku klux klan-dräkten och göra den till nåt positivt. Det finns andra grupper som gjort liknande saker, det har jag läst på kultursidorna.

Dagens bilder är från en dag när jag inte ville gå i säckväv. Den dagen var jag härlig och utåtriktad, och gick på kräftskiva och lekte lekar. T-shirten hittade jag på ett secondhandställe som jag jobbade på. Jag älskade den från första stund, men tänkte: när ska jag någonsin få lov att använda den här? Och det skulle dröja tre år innan den dagen kom. Men vilken dag sen! Varenda timme av väntan var värd att väntas.

Jag gjorde naturligtvis succé.

På vissa vis kan man jämföra kräfttröjan med ku klux klan-dräkt. Båda är symbolladdade. Fast den ena är kanske lite mer positiv än den andra. Kanske inte för kräftorna dårå.

På den ena bilden kysser jag en döing.

På den andra bilden så leker jag och Anna en lek. Leken heter: äta upp ett godissnöre så snabbt som möjligt. Peter vann leken, jag kom tvåa. Jag skrattade hela vägen in i mål.