Jag har firat Karlsson genom att gå till ett ställe på lunchen som heter Modehuset. Jag tänker att det skulle passa eftersom vi har den här modebloggen ihop, jag och Karlsson. Modeblogg, Modehus.
Till mat åt jag ganska mycket potatis och grönt. Till efterrätt åt jag vindruvor och kakor och kaffe. Som sällskap hade jag en kollega, samt en sal med x antal män. (Inte så många.) Det brukar annars krylla av män på Modehuset. Jag brukar säga att om man är en företagande kvinna runt de femtio, som vill träffa en man i samma ålder, med kostym, ja, då ska man gå till Modehuset och försöka slå sig ner vid ett bord för lite flört och samkväm.
Rent spontant tänker man sig kanske ett annat klientel när man hör restaurangens namn: Modehuset. Men alla männen beror säkert på Modehusets placering i Stockholm: nära kontor och banker och skit och mög.
Som gåva till Karlsson vill jag ge henne en man med kostym. Om hon inte tar emot min gåva så ger jag henne istället denna bild. Här sitter vi och firar henne, ett salt gäng:
Everybody, everybody in the house of fashion.Ja, och innan dess då. Då tyckte jag att jag kunde fira Karlsson ihop med ett gäng elever genom att besöka Dramaten. Det var ett härligt besök. Vi fick, så att säga, gå bakom kulisserna och höra anekdoter från förr och nu. Men allt snack var ändå bara en enda lång väntan tills vi fick vårt klimax: garderoben. Kläderna. The clothes. Die Kleider.
Där fick vi se kavajen som använts i Måsen. Sedan fick vi känna på en tung klänning som någon haft som skulle spela drottning. Sedan fick vi känna på ett avhugget ben.
"Här kommer ett avhugget ben! Det kanske kan roa er?" fnissade guiden, och skickade runt benet.
Här är jag med benet. Det grämer mig lite att man inte riktigt ser att det är ett avhugget ben. Jag har målat över elevernas huvuden för tystnadspliktens skull. En lärare fotade mig. Precis när fotot tagits så sa guiden: "det är absolut förbjudet att fota här i garderoben!" och vips! så hade jag något riktigt radikalt och förbjudet i min mobil. Det kunde passa på Karlssons dag, tänkte jag då.
Och jag har fotat i taket i Sixtinska kapellet! Förresten så har jag fotat golvet också. Där inne var det fotoförbud, det gick omkring massa vakter och shh-ade och sa "No photos please". Jag tänkte att om jag åkte fast så skulle jag ha sagt att jag inte förstod engelska. Vet dock inte hur jag skulle kunna framföra det, eftersom jag hade fått låtsas att jag inte kunde engelska. Skitsamma. Jag blev ju inte haffad, så det blev inget problem.
SvaraRaderaHaha! Får mig att minnas ett besök på Folkteatern i Göteborg. Mitt i första akten höjer en herre på andra bänk sin kamera i huvudhöjd och drar av ett kort (med blixt!) i ansiktet på Göran Ragnerstam. Pjäsen var Tre Kärlekar och följden blev en kollektiv förmaning i första pausen att all fotografering var förbjuden. Skammen fick vi alla bära.
SvaraRaderaÅH HANSSON!
SvaraRaderaDIN HYLLNING ÄR ÖVERVÄLDIGANDE.
Att få en man i kostym vill jag inte få från någon annan än just dig.
Detta är den perfekta presenten.
Och att du skulle kunna göra något förbjudet och radikalt
det är ör mig också en gåva. som är till oss båda.
/karlsson